Grunden för samarbetet vid en antroposofiskt inspirerad verksamhet är varje människas möjlighet, rättighet och i förlängningen skyldighet att ta ansvar för sitt arbete och därmed för sitt liv. Det är från denna utgångspunkt vi behöver utveckla nya organisationsformer! För att klara sig utan överordnade ledare, är det nödvändigt att medarbetarna utvecklar arbetssätt och nya former för att utse sin egen ledning. Ledningen skall dock bära ansvaret för verksamhetens inriktning, juridik, ekonomi och medarbetarvård.
Samhällets intresse, krav och förväntningar på oss ökar också. Det kan då ligga nära till hands att ta över beprövade organisatoriska former från det etablerade samhället. Men om dessa strukturer inte motsvarar den moderna människans krav på individuellt ansvarstagande kommer de att motverka själva grundimpulsen i vårt antroposofiska arbete. ”En försöksmetod i det allmänmänskliga” – så karaktäriserar Rudolf Steiner antroposofin. Vi måste anstränga oss med att utveckla nya former för samarbete, fördelning av ansvar, arbetsuppgifter och ”vinst” inom våra verksamheter. Det handlar om ett kulturellt inspirerat nyskapande på rättslivets område.
Att förverkliga antroposofin kan ha sina sidor. Det är inte bara roligt och inspirerande utan kan också vara en törnströdd väg med stora besvikelser. Inte minst blir vi ju lätt besvikna på varandra. Ändå finns det väl knappast någon annan väg framåt i mänsklig utveckling än den som bygger på just ökat förtroende för varandra. Det finns också andra sidor av arbetet. T.ex. kan man se utvecklingen av nya kunskaper och förmågor som det inre utvecklandet, förvandlingen av den fysiska världen som det yttre förverkligandet och försöken att komma överens med sina arbetskamrater som en ”mellansida” av en och samma arbete: En gemensam utvecklingsväg.
Självförvaltning kan förenklas enligt följande:
- Medarbetarnas engagemang i en verksamhets utveckling är avgörande för en god kvalité och en bra arbetsmiljö.
- Grundpelarna i självförvaltning är hur beslutsprocesserna går till.
- För att hålla verksamheten levande och nyskapande behövs återkommande samtal om självförvaltning och verksamhetens ändamål.
Vad är då en självförvaltande verksamhet?
Självförvaltningsprocessen formar verksamheten till en individuell social organism. En organism som är levande, föränderlig och i ständig utveckling, där medarbetare är engagerade i processen och ändamålet står i fokus. Självförvaltning är en ständigt pågående process och kan alltid utvecklas och förbättras. Kännetecken på en självförvaltande verksamhet:
- Ledning: Medarbetarna har ett avgörande inflytande över vilka som sitter i ledning och styrelse för verksamheten.
- Beslut: Medarbetarna har full insyn i vilka beslut som tas i verksamheten och är själva beslutsfattande så långt det är möjligt. Medarbetargruppen är ett beredande organ för beslut som ska tas i verksamheten.
- Rekrytering: Medarbetarna har ett starkt inflytande över rekryteringen av nya medarbetare.
- Ekonomi: Medarbetarna har möjlighet till full insyn i ekonomin och genom delaktighet i det årliga budgetarbetet. Lönefördelningskriterierna är kända av alla, och har stark förankring bland medarbetarna.
- Lokalt avtal: Verksamheten har ett lokalt avtal där medarbetarna gemensamt har beskrivit sin ”juridiska frihet” så att det stämmer överens med verksamhetens ändamål, och med svensk arbetsrätt.