Lokalt avtal

Lokalt självbestämmande – Lokala kollektivavtal

Centralavtalet lämnar stort utrymme för lokalt självbestämmande. Det innebär att inom ramen för C-avtalet kan medarbetarna göra egna lokala överenskommelser med verksamhetens ledning. Utrymmet för egna överenskommelser är mycket stort. För att dessa ska gälla måste de skrivas in i ett lokalt kollektivavtal (LKA) så att alla vet vad som gäller på den egna arbetsplatsen.

Ny utformning på det centrala kollektivavtalet

2011 fick C-avtalet en ny struktur och uppläggning för att det ska vara lätt att hitta i och lätt att jämföra med AB10, för de verksamheter som behöver det. Det nya C-avtalet är också mer styrande än tidigare C-avtal. Detta för att undvika de luckor som funnits hos de verksamheter som hittills inte gjort ett eget lokalt avtal.

Varje verksamhet behöver ett lokalt avtal

I lokala kollektivavtal kan medarbetare och huvudman tillsammans besluta om tillägg till – och avvikelser från C-avtalet, som motsvarar de egna lokala behoven. (I Centralavtalet står det tydligt var avvikelser kan göras). Om de lokala parterna är överens om ett förslag till lokal bestämmelse och MeF inte ser några rättsliga hinder med skrivningen, så kan det skrivas in i ett lokalt avtal. Det lokala kollektivavtalet beskriver vad som gäller vid verksamheten. Alla gamla lokala avtal behöver uppdateras i relation till det nya centralavtalet. Finns inget lokalt avtal för verksamheten, gäller istället det centrala avtalet som trädde i kraft 2011-04-01. För att förenkla arbetet har vi sammanställt lite råd och anvisningar till vilka paragrafer och moment som är viktiga. Tillägg kan man göra överallt. Vi har också sammanställt exempel på hur ett lokalavtal kan se ut.

Vem ska göra det lokala avtalet?

Arbetet med att ta fram ett lokalt avtal görs enklast av två till tre personer som får avsätta tid till arbetet. Lämpligen någon i verksamhetens ledning och ett eller två lokala ombud för MeF. Lokalombud utses av MeF-centralt på förslag av medlemmarna på arbetsplatsen.

Hur gör man?

1. Vi rekommenderar att man först gör en orienterande genomläsning av C-avtalet och noterar de frågor som dyker upp. Vid genomgången kan man ta hjälp av ”Lokalt avtal – råd och anvisningar”.

2. Nästa steg är att gå igenom det gamla lokala avtalet, jämföra med vad som är praxis i verksamheten och se vad man vill ha kvar och vad man vill ändra på.

3. Sedan använder man sig av ”Vägledande exempel – lokalavtal”. Här kan man sätta in det man vill ha kvar från det gamla lokalavtalet, under de rubriker där det hör hemma. Här kan man också finna inspiration genom de exempel som står där till olika möjliga skrivningar. Man väljer vilka paragrafer och moment som bör vara med i det lokala avtalet och vilka som ska tas bort. Det är viktigt att poängtera att detta bara är exempel.
Det finns stora friheter att göra andra skrivningar. Detta eftersom lokalavtalet är ett uttryck för den egna verksamheten och dess kultur och lokalavtalen därför också ser väldigt olika ut. Det man inte vill ha med tar man bort. Då gäller istället det centrala avtalet. Är man osäker på om skrivningen är juridiskt riktig kan man kontakta MeF centralt.

4. När förslaget är klart presenterar man det för alla medarbetarna och styrelsen och sänder ett ex via mail till MeF-centralt.

5. Efter att alla sagt vad de tycker, enas huvudmannen (styrelsen/ledningen) och lokalavdelningen (medlemmarna i MeF), om skrivningen av lokalt avtal. Om MeF inte ser några rättsliga hinder, kan det lokala avtalet skrivas under – av huvudmannen, lokalombudet och centralt ombud för MeF.

Filerna finns att hämta här:

Råd inför arbetet med Lokalt avtal

Lokalavtal-vägledande exempel, Word

Lokal förhandlingsordning, Word

C-avtal 2014 HF-MeF, Word